Elitseriepremiär i torsdags och under lördagen var det dags för årets första bortaresa. White Lions gav sig ut på vägarna igen med Scandinavium som mål. För egen del inleddes resan med bussresan till Linköping, sedan fem minuter tillgodo innan bussen skulle avgå mot Göteborg och tabelljumbon Frölunda. Vi anlände Göteborg mycket tidigt och hann med att se värmningen inför matchen.
Lagen äntrade isen och vi såg till att göra vårt på läktaren välkomna våra hjältar till den första bortakampen. Nya snygga tvåpinnsflaggor, tre jätteflaggor och så mycket sång som gick att uppbringa.
Matchen inleddes i ett högt tempo med en Frölundachans efter samspel fårn två gamla LHC:are. Men första målet gjorde som bekant sedan Patrik Zackrisson efter ett snyggt samspel med Pontus Petterström. 1-0 och extra glädje då mitt tips på första målskytt gick in.
Några minuter senare så satte LHC ytterligare ett mål bakom Honken i Frölundamålet. Två backskott efter varandra och på det andra satte Pajen klubban till och styrde in 2-0-målet. Efter detta blev det timeout för Frölunda och strax därefter fick de gott om chanser i Powerplay. Men inga mål blev det och ledning 2-0 efter första.
I andra perioden tilläts LHC också spela Powerplay, men trots några chanser så lyckades man inte sätta några mål. Inte heller Frölunda satte några mål i perioden och det kan ju tyckas som en tråkig period. Men man njöt lite när perioden var slut och Frölundapubliken buade ut sitt hemmalag.
I tredje lyckades Frölunda sätta ett mål genom en snygg vändning av Kahnberg. Därefter startade anstormningen totalt. Matchbilden var otäckt lik den vid senaste besöket i Göteborg och nervositeten steg. Men det fixade sig till sist. LHC vann matchen och gick upp i topp av elitserien. Både supportrar och spelare såg nöjda och glada ut efter matchen. Kul att hylla och sjunga för laget från Stora stolta. Men när vi gick ut från Scandinavium och i bussen genom Göteborg var det minst lika kul att ibland flika in ett "Frölunda sist i tabellen!".
