Jag kan inte sitta still

Jag känner mig för tillfället som ett litet barn på julafton. Som en kalv som precis släpps ut på grönbete. Som en munk på ett glädjehus.... Ni förstår vad jag menar. Äntligen är det slutspelsdags. Det är bara ett problem med det. Jag kan inte åka till Stockholm ikväll och heja fram Cluben. Jag sitter och skakar vid datorn för att det inte går. Jag kan inte koncentrera mig på det väsentliga just nu. Eller det är ju just det jag kan....