Sverige vann matchen dagens match mot Tjeckien och det var LHC-formationen som stod för grannlåten. 1-0 av Fernholm, 2-1 av Andreas Holmqvist som växte från talang till landslagsback under tiden i LHC, 3-1 av Tony Mårtensson och 4-2 av Christian Berglund i ett läge där det inte går att missa efter en friställande pass från Johan Andersson, som lärde sig hur hockey ska spelas i.... just det...LHC.

Dessutom så var det ju liksom det var i torsdags i princip bara LHC-killarna som fick fast pucken i anfallszon. Så man kan ju inte låta bli att ställa frågan. Vad vore svensk hockey utan Linköpings HC?

Linköpings HC
Aftonbladet

Vadå? kanske ni undrar och det givna svaret är "Det vet jag inte". Det blev ett litet teatercitat ur "I gruvornas tid" där, men det gick inte att låta bli. Men det jag vill veta har inte alls med teater att göra utan med ishockey (för en gångs skull). Jag måste säga att det är Stöld att jag inte får veta det....

Inför matchen trodde jag inte att det skulle bli mycket folk på matchen mellan LHC och Skellefteå. Men när man stod och väntade på ståplats inför matchen kändes det som att det var riktigt glest på läktaren och framförallt på stå. Var lite orolig att det skulle bli dåligt allt för tyst i kurvan då och att den sång som skulle komma att sjungas skulle var för tomma stolar.

Men på något underligt vis fylls det alltid på strax innan matchstart och det kändes som att de normala 6 500 i serielunkstider var där. LHC förstakedja kändes intressantare än på länge trots Weinhandls avstängning och Musses skada. Nu var det Mårtensson-Surovy-Blomdahl. Känns bättre balanserat med två finlirare och en "köttare" än tre finlirare tillsammans.

Mycket riktigt.... Blomdahl kämpade kvar pucken med hög intensitet och orsakade en Skellefteåutvisning redan efter 22 sekunder. I det efterföljande powerplayet åkte han sedan in och ställde sig framför mål och gav utrymme för Surovy som knallade in och gjorde 1-0 efter endast 48 sekunder. Hans första mål i Clubens färger.

LHC dominerade resten av perioden och sköt 17 skott, men trots detta var Surovys tidiga mål periodens enda. Det är på tok för låg effektivitet i vanlig ordning för LHC. Men det kanske ordnar upp sig efter Karjala Cup då lagets alla anfallare ska vara tillgängliga.

I andra perioden lyckades Skellefteå kvittera tillställningen innan kapten Emwall visade vägen. Efter att han hade haft tre slagskott från slottet så lyckades han ur snäv vinkel kvittera på Majeskys puck i riktning mot målet. Emwall skulle även passa på att göra ett till mål innan perioden var slut. Tomas Surovy stod bakom mål, gled i sidled och passade in pucken till Emwall som hade kommit i finfin position när SAIK-spelarna stirrade på pucken och missade Emwall helt och hållet.

Tredje perioden var förhållandevis händelselös bortsett från ett Skellefteåmål i slutet av perioden som innebar att det blev onödigt spännande. LHC var klart bättre sett till hela matchen, men om man skjuter 40 skott mot mål då kan man ju tycka att fler än tre ska slinka in i mål. Men det ska bli bättre efter mål då Tony, Weinhandl och Melichar är tillbaka med högre tempo och viktigast av allt förhoppningsvis hela och friska.


Emwalls 3-1-mål sträcker ut nätet bakom en storspelande Andreas Hadelöv

Länkar:
Linköpings HC
Aftonbladet
Corren

Ska bara göra mig iordning nu och sedan ska man sticka och kolla på LHC mot Skellefteå. Sista matchen i elitserien innan Karjala Cup-uppehållet. LHC ordinarie förstaformation saknar två mannar eftersom Musse Håkansson är skadad och Weinhandl har drabbats av tidernas mest komiska avstängning efter att den tyske pajasen varit och dömt senast i Ö-vik.

Men det kvittar. Det ska bli seger ikväll ändå. Mitt tips är seger att matchen slutar 5-2 till LHC. Men som sagt fixa till sig och sticka med bussen om en halvtimme.

Tigers får klara sig utan mig ikväll, men det fixar sig nog. Lycka till grabbar!

Har precis kommit hem från Cloetta Center där jag har skrikit mig hes på läktarna. Stefan hoppade in och följde med med kort varsel. Men det var lite smårörigt innan vi kom iväg, men det ordnade upp sig efter lite turer upp och ner i trappor, lite samtal med mera.

Stämningen var god inför match och vi tog plats på läktaren. Matchen blev en total uppvisning i två lag som såg till att det trots bra intentioner i anfallen blev en målfatting match. Bra försvarsspel och styrspel helt enkelt och fint målvaktsarbete av både Stana och Gustavsson.

LHC:s ledningsmål sent i andra perioden såg ut att hålla sig till matchens slut, men med bara tre minuter kvar kvitterade Färjestad efter ett långt anfall. Det bittra i det var att det inte ens borde ha blivit något anfall eftersom det var en solklar icingpuck. Studerade det extra på reprissändningen på TV nyss också.

Men på det hela taget var det ändå en trevlig match. Efter matchen när FBK-flickorna jagade autografer hamnade jag smått ofrivilligt framför kameran igen. Den här gången var det Svenska Fans Fan-TV som högg tag i mig och lät mig vara fansens röst. Så efter lite tjatande stod jag åter där och jiddrade på om matchen som jag inte hade hunnit analysera ordentligt ännu.

Men jag fick åtminstone prata på lite om LHC:s formationer. Tycker att det är solklart att man inte ska spela Mårtensson-Weinhandl-Surovy i en kedja. Det är så tydligt att Musse ska in där efter sin skada och då har man inte låtit Surovys riktiga formation spela ihop sig. För inte kan det väl vara meningen att Tony inte ska spela med med Musse?

Länkar:
Svenska Fans Fan-TV (Tror att det kommer upp något klipp på mig där)
Aftonbladet (Nyfiken på hur det funkar med länkning dit....)

Kom även att tänka på en vacker lite sång man hade kunnat sjunga till Jörgen Jönsson eftersom han tackat nej till landslaget efter en höst då ingen människa vid sunda vätskor kan hävda att borde spela i Karjala.

Melodin är från Rallys Mansgrismambo:

Vi skulle gärna vilja höra!
Vad skulle du i landslaget och göra?
Hur kan du tro att du får spela?
Vad skulle du i landslagete och göra?
Har du inte missförstått det hela?

Match ikväll.... det var så han sjöng Roger Melin när han tränade Linköping. Nu skulle han få möta sitt gamla gäng ikväll, men han sparkades av värmlänningarna. Snacket har ju gått om de borde ha sparkat honom direkt efter semiförlusten mot Cluben och det fick mig att tänka på ett roligt tilltag efter det.

Bakgrunden var att en krönikör på en värmländsk tidning hade sagt att golfsäsongen var nära för LHC efter första matchen. Något han fick äta upp under påsken.

Bakgrunden
Filmen

Men det var i våras det. Gamla meriter och roliga minnen. Nu är det dagens match som gäller. Jag och Fredrik ska in och skrika för Cluben ikväll. Jag säger som Roger Melin:

LHC! Vårat gäng!
Vi ska säkra 3 poäng!
LHC! Massa mål!
Laget tuffa tagen tål!

Säger inte så mycket om gårdagen förutom att det blev en bitter förlust för LHC mot HV71. Avgörande målet i sudden nickades in med bakhuvudet av någon HV-spelare. Men i övrigt var det en riktig skojig och målrik match (6-5) att titta på och trevligt sällskap som satt och gick igenom mycket hockey innan matchen var slut.

På torsdag ska kaffegänget från Karlstad besegras i Cloetta Center. Då jäklar ska det skrikas.

Globen i blått, rött och vitt för Clubens besök. För inte kan det väl vara gult i mitten?

Äntligen blev det av att man kom iväg på en bortaresa. Har varit lite sugen alla de tidigare, men alltid något hinder. Nu passade det dock perfekt och det blev avfärd från Linköping strax innan fyra. En liten nackdel var ju dock att man inte fick med sig något känt folk på resan, men det tar ni igen nästa gång va? Nu var jag ju tvungen att ägna mig åt den otäcka verksamheten att prata med okänt folk..... Hjälp!


Press mot Daniel Larssons mål

Vi var förpassade upp till andra etage, men man såg bra från de platser vi fick stå vid. Att sitta var inte att tänka på. Dels för att man skriker sämre då och dels för att det var omöjligt eftersom vi spände upp den vackra blå-vit-röda banderollen på räcket framför oss.

Det märktes tydligt att LHC spelade bortaspel, så anfallen var få mot Daniel Larsson i Djurgårdskassen. Men det hindrade inte Tim Eriksson från att sätta 0-1 i målet närmast oss.


Ett misslyckat försök att störa Stana med snösprut.

I andra perioden utökade sedan Matte Weinhandl LHC:s ledning till 0-2 och Stana spelade stabilt i målet trots Djurgårdsspelarnas försök att vara inne och störa honom med snö och trafik. Stanas nolla skulle dock spräckas tidigt i tredje när pucken olyckligt studstade över Majeskys klubba till en fristående Anger framför mål.


Ett försök att lobba in puckuslingen slutade på nättaket

Men genom Kim Staal utökade LHC ledningen och hade en del lägen till 4-1-ledning också. Slutet av matchen blev dock en pärs då LHC fick två spelare utvisade och Djurgården fick läge 6 mot 3. Det redde Clubens mannar dock ut och tog en viktig bortaseger. Det gjorde även vår bussresa hemåt lite trevligare.


Djurgården sex spelare, Cluben tre, Cluben bäst ändå!

Nyligen hemkommen från kvällens match mellan LHC och Djurgården. LHC förlorade matchen med 0-4 och fick därmed sin första hemmaförlust för säsongen. Men matchen var ett litet sömnpiller både på isen och på läktaren. Tyckte att det var allt för tyst och allt för ofta de gånger folk väl bestämde sig för att skrika så blev det hatramsor.

Viktigt att komma ihåg i sammanhanget med hatramsor är att det förekommer i alla klackar, men detta faktum berättigar inte ramsornas existens. Men den viktigaste frågan är hur det gör situationen bättre för det egna laget. Tror man att det andra laget ska tänka "Å nej! De hatar oss! Hjälp! Vad jag känner mig liten!"? Inte faan gör man det! Istället sluter man sig som grupp mot det yttre hotet och presterar bättre.

Då är det bättre att sjunga fram sitt lag med hjälp av positiva ramsor. För i de lägen man gör det krymper det andra laget. För då är det helt plötsligt en stor enad grupp i gemenskap man ställs emot. Så man får hoppas på mer skönsång på lördag. Då bär det förhoppningsvis av till Mora för att sjunga fram Cluben till den första trepoängaren på bortaplan.

Hemma i Cloetta Center är det svårt att möta Cluben. Det fick HV71 bittert erfara under kvällens derby mot LHC. Stor matchvinnare för LHC ikväll var Mattias Weinhandl som satte tre mål bakom Andreas Andersson i HV-målet. Övriga LHC-mål gjordes av Musse, Olausson och Jocke Eriksson.

Mårtensson och Weinhandl är ett riktigt starkt anfallsvapen för LHC. Mårtensson leder poängligan på 14 poäng (2+12) och Weinhandl 3:a i poängligan och 1:a i målligan, 9 poäng (8+1). Respektingivande förvisso, men vänta till förra årets trea i poängligan, Tomas Surovy, ramlar in i LHC:s trupp.

Härliga skalper den här veckan. Först Modo i lördags, följt av Färjestad i tisdags och så nu HV71. Finns väl inget annat att säga än: Hej hå! Hej hå! Å Cluben ångar på!

Dags för säsongens första E4-derby mot HV71 på hemmaplan. Vet att snacket har gått här på bloggen inför matchen. Det väntar en match mellan två lag i god form. HV71 kommer till matchen som serieledare och LHC är obesegrat hemma. Dessutom har Cluben fått upp farten ordentligt och det är en större trygghet i spelet de senaste matcherna.

Under försäsongen möttes lagen i Cloetta Center i genrepet inför Elitseriepremiären och den gången vann HV matchen genom ett mål i slutminuterna. Den här gången tror jag att LHC tar hem matchen med 5-3 efter sista målet i tom kasse.

Målskyttar för LHC: Weinhandl 2, Fernholm, Håkansson, Emwall

17 November 2005: HV71 - LHC (Likadant idag?)

Efter lördagens match mot Modo hemma så var jag helt säker på att LHC skulle ta poäng i Karlstad. Visst hade LHC vunnit alla matcher hemma tidigare, men det var först i Modomatchen man såg att det fanns trygghet i spelet över hela banan. Det är ju bara ett tvång att ta med sig till bortaplan.

Så med gott självförtroende samlade jag ihop ett gäng hockeytokar. Vissa tokigare än andra och de flesta med rätt inställning inför matchen. Det vill säga förhoppningen om en LHC-seger. Så blev det också. Vissa visste hur det skulle sluta och gav upp efter andra och då kom andra som visste hur det skulle sluta för att se det slutgiltiga segermålet. Det slogs in av Weinhandl i förlängningen. Så nu får han njuta av välstädat framför sin dörr.

Nu tar vi och håller i hemmasviten och besegrar HV i derbyt på torsdag. Då ska det skrikas på ståplats. Vilka hänger med mig då?

... men inte tusan hade jag tänkt mig att det skulle gå åt det hållet. Visst att Brynäs har ett bra och intressant lag i år, så man kan ta en förlust i Gävle, men man kan inte förlora med 9-1. Men lojt agerande av LHC i egen försvarszon, flyt med studsar, vakna målskyttar och en allt för duktig Sperrle gjorde att siffrorna rann iväg.

Nu är det bara att hoppas på att det tillkommer en back de närmsta dagarna och sedan en artistback till förutom Majesky. Som det såg ut idag får det inte se ut i fortsättningen. Nu är det en viktig match på lördag mot Luleå. Då ska man dit och stödja Cluben. Det är efter dessa matcher det behövs.

Två soundtrack med samma namn som kan passa för att spegla LHC:s och dess supportrars dag.

REM - Bad day


Daniel Powter - Bad day

Ikväll är det dags för en viktig match. Linköpings HC spelar sin första bortamatch för säsongen i Läckermål Arena, förlåt Läkerol Arena, mot Brynäs IF. Båda lagen vann premiärmatchen så nu ska vi få se vilket lag som först tappar poäng. Får se vem som får jubla högst ikväll, jag eller farsgubben?

LHC må ha bortamatch, men i TV-sofforna ikväll kommer det vara fördel Cluben. Åtminstone som det ser ut nu. De som vill se matchen är välkomna och helst ska man hålla på LHC, men det är inget krav. Må bästa lag vinna.... Det vill säga LHC.

När man satt och kollade hockeysidorna under gårdagen och såg att Tomas Surovy inte fick förlängt hos Phoenix så började man ju hoppas på ett nytt kontrakt med LHC. Men så kom det rapporter under dagen om att han var nära kontrakt med Luleå igen.

Det kändes riktigt bittert om så hade blivit fallet. Visserligen har LHC en fin uppsättning anfallare, men en spelare med ett poängsnitt nära en poäng per match i Luleå förra året är alltid välkommet. Särskilt med tanke på att han var klar för Cluben tidigare i år med rätt att bryta för NHL. Så det kändes ärligt talat inte så troligt att han skulle komma till LHC.

Men efter att ha varit runt en sväng, samt satt mig vid TV:n ett tag för att scouta torsdagens motståndare Brynäs, sade Anna till mig att Surovy var klar för LHC. Det var bara att sätta sig vid datorn och mycket riktigt. En helt underbar nyhet för ett fan till Cluben.

Ge oss nu bara en bra back också så ska vi se till att vinna två matcher fler i det kommande slutspelet än i det föregående.... Men å andra sidan kanske det ska gå ändå, anfall är ju bästa försvar.

Nu har jag tagit tag i saker och ting och fixat mig ett säsongskort under dagen. Så nu ska man stå och skrika på stå under hela den kommande säsongen. Så jävla kul det ska bli!

Äntligen dags för hockeypremiär på ett ställe som man faktiskt orkar bege sig till. In till Stångebro för att se Linköpings HC - Helsingfors IFK. Efter allt för många förluster under försäsongen borde det ju vara dags för en vinst. Slog mig ner hos Stöld och Ballongen på andra bänk.

LHC tilläts föra spelet från första nedsläpp, dock utan att komma till några farliga chanser i första perioden. Dock skulle det komma ett 1-0-mål innan perioden var slut. Pucken studstade på Weinhandl när Musse lade in den mot mål och det innebar ett mycket stiligt mål till ledning 1-0.



Andra perioden var inte mycket att skriva om, bara att LHC:s press fortsatte mot HIFK-målet. Dock utan resultat. Skottstatistiken efter två perioder var 29-10, ställningen 1-0. Känns som att LHC måste öka effektiviteten lite...

När vi stod ute i korridoren och snackade i den andra periodpausen blev vi avbrutna av en mikrofon och en videokamera. Självklart ställer man upp och blir intervjuvad om vad man tror om säsongen. Men man blir lite ställd när man står framför en videokamera på det sättet. Men jag tror att jag skötte mig. Så då får jag se mig själv på TV i första Backstageavsnittet för säsongen.... Hjälp, vad läskigt!

I tredje perioden lyckades LHC hitta rätt i spelet och puckarna hittade in i målet. Laget gled ifrån till 4-0 genom mål av Kim Staal, Musse och Redlihs. På bilden nedan är den smått suddiga pucken på väg in i målet bakom Lundell. Ett bevis på att en ny kamera är en viktig prioritet snarast.



På det hela taget en hyfsad match av LHC och viktigast av allt så botade det lite hockeyabstinens. Nu är det ju bara 24 dagar kvar till premiären. Attans vad man längtar.

Äntligen ska man ta och gå på hockey igen. Linköpings HC har träningsmatch i Nordic Trophy mot Helsingfors IFK. Det har inte börjat så bra för Cluben, men det är bara att hoppas att det vänder nu. För tillfället ligger LHC sist i turneringen.

Men man ska ju som bekant inte vinna på försäsongen. Förra säsongen var Modo riktigt dåliga under försäsongen och vi vet ju hur det slutade. Året innan då var Leksand i det närmaste ostoppbara och vi vet ju hur det gick.

Men denna fakta till trots.... Jag tror nog ändå att jag vill att LHC vinner i Stångebro ikväll. Forza Cluben!

Äntligen var det dags för den stora dagen jag hade väntat på så länge. Det var dags för LHC:s officiella första isträning för säsongen. Visserligen var det egentligen den tredje, men det brydde jag mig inte så hårt om.

Vi som var inne var fem LHC-supportrar i mig själv, Stefan, Nicklas, Fredrik och Jennie och så en vilsen FBK-dito i Anna. Så var det ju några tusen till som ville mätta den totala hockeyabstinensen.

Så klockan fem satt vi bänkade i Stångebro Ishall för att stödja årets lag. Evenemanget inleddes med att alla spelarna presenterades. Alla spelare presenterades från Stana till siste man ut, Blomdahl.



Efter att spelarna hade kört lite enklare uppvärmning var första momentet en staffett som med minsta möjliga marginal vanns av det blåa laget. Jag undrar vilken snigel man själv skulle verka som i det sammanhanget.



Den jippobetonade träningen fortsatte sedan med straffläggning. Syntes tydligt att det finns en rad goda straffskyttar i årets upplaga av LHC.



Efter straffläggningen var det dags för dagens viktigaste moment. Internmatch mellan det blåa och det vita laget. Skönt att få se lite hockey igen, men man saknade ju tacklingarna och närkamperna. Något som däremot inte saknades var målen och den goda stämningen.



Internkampen gick till sudden där Clubens tre målvakter gjorde allt för att hålla pucken ute. Det gick länge, men efter några minuters spel gjorde Blomdahl det avgörande målet.

Det var bara att tacka spelarna för träningen och viktigast av allt ge dem energi att fortsätta den hårda träningen mot premiär. Det är ju snart dags och dessförinnan blir det träningsmatcher. Så jävla kul det ska bli.

Sol och värme den 1 augusti kan bara innebära en sak. Man åker in till stan och sätter sig i Stångebro ishall och tittar på LHC:s första träning. Ska bli underbart roligt. Bara 54 dagar kvar till premiären mot Timrå. Vad kul det ska bli....