Värst vad dagen och kvällen sprang iväg fort idag. Tyckte att jag vaknade nyss och så är det helt plötsligt dags att krypa till sängs igen. Ingenting har jag hunnit med heller. Däremot imorgon blir det lite roliga saker. Det är nämligen dags att åka på hockey igen. Modo hemma imorgon är startskottet för en ny rad av matcher. Det blir ju en gratissväng till Tälje på lördag också.

Det finns vissa kombinationer som inte är helt lyckade. Ett exempel på sånt är pizzabuffé med dessert till för att sedan runda upp med en tårta på eftermiddagen. Man blir lite för mätt av sånt helt enkelt. Men gott och trevligt är det.

En annan kombination som inte är så lyckad var mitt försök till bus under dagen. Bjöds på ett tillfälle att växla så att musen var för vänsterhänta. Bara det att var kopplad en ytterligare mus till laptopen som inte påverkades av mitt hyss. Så två-tre timmar senare upptäcktes det vad jag hade gjort, men då var det inte särskilt kul längre. Däremot undrar jag var mina Post-its-lappar tog vägen.....

Däremot så var kvällen en mycket lyckad kombination. Satt och tittade på avslutningen av På spåret. Alltid kul att titta på det. Fick användning för mina kunskaper som erhållits genom dataspelande. Närmare bestämt Civilization. Tre enkla frågor till er.

1. Vad heter den indianstam som hade sin huvudstad i närheten av Mexico City?
2. Vad heter huvudstaden?
3. Vad hette deras sista härskare?

Så säger folk att datorspelande är fördummande.....

På den halvhjärtade insatsen som LHC visade upp idag. Allt för många misstag i försvaret funkar inte mot ett lag som Färjestad med hög effektivitet. Men det blev en hel rad snygga mål i matchen. Hade man bara tittat på matchen för att se på hockey så hade man nog njutit av en del. Men nu sved det ibland. Dock gjorde LHC ett par snygga också.

En annan sak jag blir sur på är enögdhet. Hur hårt man än håller på ett lag måste man kunna säga att det är utvisning mot det egna laget eller ett snyggt mål av motståndarna. Man måste kunna se en match med lite opartiska analyser också.

Men det jag är mest förbannad på är nog ändå att jag inte hade möjlighet att åka och titta på matchen i Karlstad. Då hade det blivit en helt annan match. Låter som att man överdriver sin möjlighet att påverka, men bara genom att visa sig på en plats så förändrar man ju händelserna där. Så mest förbannad är jag helt enkelt på mig själv....

Blev kvar ett tag extra i stan idag för att leverera lite bilder. Foton med hockeytema skulle levereras. Lekte klart med bilarna och kartorna och begav mig ut i kvällen. Efter en kort promenad lyckades jag hitta rätt tämligen omgående. Hittade rätt byggnad åtminstone. Däremot hittade jag inte rätt port direkt, men det löste sig snart med lite telefonassistans.

Tog trapporna upp och klev in i en trevlig liten lägenhet. Plockade upp det medhavda materielet och började efter mycket trasslande att gå igenom bilderna. Kom tämligen snabbt fram till att det fanns gott om skit i samlingarna, men även ett och annat guldkorn och oputsade diamanter.

Tiden förflöt, resorna diskuterades och hungern kom krypandes också. Det fixades till lite mat och jag passade på
att kika in på hemlighuset. Egentligen inget att berätta, om det inte hade varit för det faktum att det finns härliga
tidningsutklipp på väggarna. Klassiskt journalistiska "mästerverk" som test av novemberljus, rulltrappor och
övergångställen.

Klockan tickade på och den tickade nästan på för fort. Det gjorde att det blev lite småstressigt för att hinna med det sista projektet innan jag stressade till bussen. Men det gick fint och bussen hann jag med också. Blir bara hem och direkt i säng innan det åter bär in till stan imorgon. Med det är då det.

Min plan för kvällen var att spendera några extra timmar i Linköping och då också hinna med att spela lite Xbox. Eller rättare sagt den blev så efter lite tvekande och övertalande. Så jag skulle träffa Andreas vid Folke Filbyter vid halv sex-tiden. Nu skulle vi bara hitta något att fördriva tiden med tills den tredje parten var tillgänglig runt åtta.

Frågan var bara vad man skulle göra. Vi hade ju åtminstone en halvtimme på oss när man kunde gå in och ut i affärer, men det är inte särskilt kul när man ändå inte ska handla något. Så då ringde vi till Bovvan och avlade en liten visit hos honom. Men där fick vi inte stanna allt för länge. Dock hann vi prata lite, se lite på TV och värma oss välbehövligt ett tag. Men när klockan var sju stack vi och då var det ju bara en timme tills man fick komma in igen och roa sig med det planerade.

Med tanke på att det hade gått ett par timmar sedan senaste matintaget var man ju dessutom lite småhungrig och det kändes som ett perfekt sätt att spendera tiden fram till åtta med. Men först skulle man bestämma var samt leta upp en cykel i ett kallt Linköping, denna kväll då jag dessutom var dåligt klädd för utomhuspromenader. Snart hade vi enats och ätit klart och klockan närmade sig åtta. Då jag fick reda på att det inte alls var säkert att vi kunde börja spela vid åtta. Snarare runt nio eller kanske ännu senare.

Förstod då tämligen omgående att det inte skulle bli av något spelande för min del. Ville komma hem i hyfsad tid och bussarna går ju inte jättetätt på kvällen så jag beslutade mig för att ta första bästa buss hem. Men den skulle inte gå förrän fyrtio minuter senare, så det var bara att hitta ytterligare aktivitet tills dess. Vi vandrade ner mot resecentrum för lite värme och på vägen dit såg vi bussen med PRO(Pensionärernas RiksOrganisation) on tour. Nämligen Brynäsbussen. Ska bli kul med hockey imorgon igen.....

Hittade en bänk att sitta på i värmen i väntsalen innan Andreas sekunden efter skulle kika hur kallt det var enligt fjärrvärmeverkets skylt och så blev vi utlurade i kylan igen. Det var bara det att det stod ett tåg i vägen för skylten. När det hade rullat iväg så stod nästa tåg ivägen istället. Ett försenat X2000 och ungefär samtidigt som det rullade iväg kom jag på att tåget till Åtvid stod på nästa perrong.

Men jag orkade bara inte stressa över dit eftersom jag hade saker som Andreas skulle ha i min väska. Så det var bara att vänta på bussen en halvtimme senare och rulla hemåt. Så det blev några extra timmar i stan helt i onödan och dessutom kan jag ju inte spela något roligt spel hemma nu som tröst. Gamecubespelen är utlånade, Xboxens handkontroller likaså. Nåja.... Får väl nyttja PS2:an istället. Annars kan skulle man ju faktiskt kunna gå och lägga sig också. Men..... varför skulle man det en fredag?

Vaknade upp till en riktigt solig och vacker dag idag. En vacker soluppgång på bussen in till stan och lite sugen blev man på att ge sig upp tidigt om det är lika klart på lördag eller söndag och ta lite foton i det röda morgonljuset. Men det blev inget av det idag.

Däremot passade vi på att ta en liten promenad i solen under lunchen. Riktigt skönt med en solig dag kändes det som. Men helst av allt hade jag sett att det var soligt och en-två decimeter snö. Men idag kändes det skönt. Ända tills man senare under eftermiddagen var ute och cyklade i Linköping eftermiddagen. Då var det inte alls varmt. Det var nämligen väldigt kallt och blåsigt då.

Men behagligt likaväl att vara ute en sväng och gå i trafiken. Då menar jag verkligen gå i trafiken också. Knallade runt i refugerna och andades in bilavgaser. Då ser man till att vara klar med verksamheten fort. Tycker att fler borde cykla eller åka buss så att man kan andas i stan.

Nu jäklar måste jag resa mig härifrån. Nu kom glassbilen och sedan blir det. Full fart ut nu!

Utländsk tränare för Cluben i höst. Slavomir Lener tar över. Har svårt att bestämma mig om det är bra eller dåligt. Först blev jag negativ och undrade varför. Sedan kändes det bra med en coach som är lite aktiv. Kommer ihåg för något år sedan när han bytte målvakt två gånger i slutet av tredje för att få en extra timeout och vila toppspelarna.

Det kommer nog att bli bra då och förhoppningsvis även imorgon. Då är det återigen dags för lite hockey. LHC möter HV71 hemma. Det brukar innebära roliga matcher det. Blir nog det imorgon också. Men vi får se.

Dagens kväll blev inte riktigt som planerat. Åtminstone inte som planerat igår. Då var tanken att vi skulle mötas upp på Wokhörnan men planerna förändrades och istället blev vi bjudna till en lägenhet i närheten för förfest. Ett helt klart trevligt initiativ, som uppskattades stort, så det var bara att dra sig dit istället.

Men först såg jag till att möta upp Stefan och storebror på stan, så att man fick i sig lite mat inför konserten. Kunde säkert ha valt ett mer näringsriktigt ställe, men Burgarkungen fick fungera för dagen. Satt där ett litet tag innan det skulle provianteras. Sådan proviant som skaffas i diskreta lila påsar. Sånt behöver inte jag. Jag kan göra bort mig ändå....

Nu återstod ett litet problem. Det var det att hitta till förfesten. Ville inte ringa och fråga om numret på huset, men jag visste gatan, så det var bara att knappa in portkoden på alla portar tills det klickade till i låset. Det tog några försök, det kändes lite smådumt, men vi hittade rätt till sist.

Så ramlade vi in tre personer i en lägenhet där bara en kände värdinnan och har gjort så i blott en vecka, med vetskapen om att två andra herrar skulle stövla in lite senare. Men det var nog bara trevligt. Det hoppas jag i vilket fall. Till sist var vi ett litet gäng på nio personer som kalasade på kattmat, bröt upp golvet och diskuterade kroppen PH-halt tror jag det var ett tag.

Klockan gick mot åtta och vi kände att det var dags att ge sig av innan konserten hann börja. Efter lite om och men marscherade vi iväg och tog en högst alternativ väg längs Stångån. Det var inte direkt den närmaste vägen till Cloetta Center, men ändå.

Märkte att jag var lite för van vid att gå på hockey idag. Efter att ha visat biljetten i dörrn så höll jag på att kasta bort den. Normalt sett brukar jag inte behöva visa den och jag tänkte att det var så idag också. Så lite panik hade jag innan garderoben. Men jag lyckades hitta biljetten i en ficka.

Vid denna tid hade Kent redan börjat spela, så vi fick hasta in och gå fram längs sidan. Stod där ett litet tag innan jag bestämde mig för att jag ville in en bit och förutom de äldre herrarna, som inte orkar med sånt längre, så tror jag att alla hängde med. Tog plats mitt framför scenen en bit bak och började njuta av konserten som konserter ska avnjutas, nämligen hoppandes, sjungandes och röjandes med vänner.

Så förflöt några låtar och vi hade kul. Konserten lyfte ytterligare när lasershowen inleddes. Det är egentligen väldigt enkelt, samtidigt jäkligt effektfullt. Men de sista låtarna är ändå något extra. Gamla avslutningslåten 747 är en helt underbar låt och sedan nuvarande sistalåt, Mannen med den vita hatten (16 år senare). Det är något särskilt när man hoppar glatt och skriker med i de sista raderna:

Jag var pinsamt dålig på att gå på konsert under förra året. Blev nog bara en under året och det var Winnerbäck i december. Året innan tror jag att jag var på 13 konserter varav tre på sex dagar. Men nu är det åter dags för några konserttäta dagar. Kent i Cloetta Center imorgon och Jill Johnson på lördag.

Kents spelning i Cloetta Center blir deras största under vårens turné. Kommer troligen att inleda kvällen med lite mat och dryck på Wokhörnan innan vi i beger oss ut till CC i samlad trupp. Hoppas att lejonmaskerna och papier maché-styltorna blir fina och funktionella. Jag räknar med det.

Så får vi se hur det blir på lördag. Pappa ska få njuta av sin julklapp ihop med sina pojkar. Kommer nog att bli en trevlig kväll det också. Så på tre dagar i februri dubblar jag förra årets konsertfarande. Det ska bli kul.

Hur roar man sig bäst en hel dag. Ett alternativ kan vara att sitta med Excel och dona med statistik, formler med mera. Det är på tok för kul helt enkelt. Dumt att man var tvungen att göra en paus i verksamheten för att äta luncha med Sanna. Men det kanske inte var så dumt egentligen.

Vi tog nämligen ett besök på vad som för tillfället troligen är Linköpings hetaste lunchställe. Nämligen Thai Coconut. Smakade inte alls särskilt illa och extra fint att man fick maten snabbt. Det innebär ju att man hinner med att njuta exotiskt käk under lunchen utan att behöva äta buffé. Nu lät det ju nästan som att det skulle vara jobbigt att äta buffé iofs. Det känns ju inte så jättebetungande faktiskt.

Bortsett från god mat under dagen så har jag dessutom lyckats få i mig lite semlor under dagen med. Riktigt göttigt var det. Det är så fint det här med fasta tycker jag. Är det nu förresten eller är det senare egentligen.

Passade på att lifta med Micke hem idag. Kunde ju vara smidigt att spara lite tid på kvällen kändes det som. Kom hem lite extra tidigt och så. Men det tjänade jag inte inte mycket tid på. Först såg vi till att bära upp lite nya hyllor till hans lägenhet. Trodde att det var lätta tavlor först när jag fick dem upplagda i famnen, men det var något tyngre och det blev nästan jobbigt med det statiskta momentet. Dessutom var jag tvungen att strafa genom porten och uppför trappan.

Snackade lite inredning innan vi åkte vidare. På vägen tog vi och stannade till på kyrkogården också. Stod där och pratade om meningen med livet och andra djupa tankar. Tror att vi spenderade ungefär en halvtimme runt de fastfrusna blommorna innan vi åkte därifrån. Skönt med lite rogivande samtal och livsåskådningsavverkan.

Kvällen spenderades med att leka TV-spel med Fredrik och Stefan. Emma var också med dock inte på TV-spelandet. Hon sprang mest och lekte med återstoden av en hushållspappersrulle. Det är ju också ett nöje. Nu blir det sängen. Det är ett annat nöje.... att sova alltså.